Vad är förklimakteriet?
Förklimakteriet, eller perimenopaus, blandas ofta ihop med menopaus. Men de är inte samma sak. Det handlar om olika hormonella miljöer.
Förklimakteriet kan kännas som en omvänd pubertet. Symtomen kan komma och gå under flera år, även när mensen fortfarande är regelbunden. Vissa dagar känns det som att kliva rakt in i en storm.
Men stormen varar inte för alltid. När hormonsvängningarna så småningom lugnar sig kan det kännas som att få fast mark under fötterna igen. Solen går upp även i livets andra halva.
Från förklimakteriet till livet efter menopaus
Kroppens förändringar följer ingen exakt kalender. Men några tydliga begrepp kan göra det lättare att förstå var du befinner dig – och vad du upplever.
Perimenopaus – förklimakteriet
Åren runt den sista mensen, när äggstockarnas funktion och hormonernas mönster förändras. Symtom kan börja medan mensen fortfarande är regelbunden och komma och gå under flera år. Perimenopaus omfattar tiden fram till och med det första året efter den sista mensen.
Menopaus – den sista mensen
Menopaus är den sista spontana menstruationen. Vilken mens som var den sista vet du först när det har gått tolv månader utan mens, förutsatt att frånvaron inte beror på exempelvis läkemedel eller något annat tillstånd. Menopaus är alltså en tidpunkt som fastställs i efterhand.
Postmenopaus – livet efteråt
Postmenopaus är den medicinska benämningen på tiden efter menopaus och varar resten av livet. Det betyder inte att symtomen måste vara över – eller att du kommer att ha besvär resten av livet. Hur du mår och vilket stöd du behöver kan förändras över tid.
Och vad menar vi med klimakteriet?
I Sverige används klimakteriet ofta som ett samlingsnamn – i folkmun, i medier och inom vården. Samma ord kan därför syfta på olika delar av en lång förändringsprocess.
På MeWe&You vill vi göra skillnaderna tydligare. Vi använder perimenopaus, menopaus och postmenopaus när vi beskriver de olika delarna. När vi talar om själva klimakteriet menar vi framför allt övergångsåren närmast före och efter den sista mensen.
Vi använder också förklimakteriet som ett mer vardagligt ord för perimenopaus – eftersom många använder det när de söker kunskap och stöd.
Perimenopaus
Det som överraskar många är hur tidigt förändringarna kan börja. Ofta sker det någon gång i 40-årsåldern, men för vissa redan i slutet av 30-årsåldern. Mensen kan fortfarande komma precis som vanligt – och därför är det lätt att tro att oron, sömnproblemen, irritationen eller den nya stresskänsligheten beror på något helt annat.
Förklimakteriet ser olika ut för alla. Symtomen kan komma och gå, förändras över tid och påverkas av både hormonerna och livet omkring dig. Därför är det viktigt att lyssna på kroppen och söka vård för att utesluta andra orsaker om något inte känns rätt.
När du följer hur du mår över tid kan mönstren bli tydligare. Med MeWe&You får du stöd att förstå vad som påverkar dig och upptäcka vad som kan hjälpa just dig.
Det är inte en rak nedförsbacke. Under förklimakteriet förändras hormonernas mönster – ibland med större och mer oförutsägbara svängningar. Efter menopaus sjunker östrogennivåerna betydligt, men de blir inte noll. Kroppen fortsätter att bilda östrogen, bland annat i fettvävnaden.
Menopaus
Menopaus markerar den sista spontana mensen – ett streck i sanden mellan två olika hormonella faser. Vilken mens som var den sista vet du först efter tolv månader utan mens. Genomsnittsåldern är omkring 52 år, men tidpunkten varierar.
Om den sista mensen kommer före 45 kallas det tidig menopaus. Om äggstockarnas funktion avtar före 40 används oftast diagnosen prematur ovariell insufficiens, POI. Om båda äggstockarna tas bort kirurgiskt inträffar menopaus direkt. En hysterektomi där äggstockarna lämnas kvar är inte samma sak, även om mensen försvinner.
Menopaus är en naturlig biologisk övergång. Men naturlig betyder inte att du ska behöva stå ut med besvär som påverkar hur du mår eller lever – det finns hjälp och behandling att få.
När hormonerna förändras kan hela kroppen svara
Könshormoner förknippas ofta med mens och fertilitet. Men receptorer för bland annat östrogen, progesteron och testosteron finns i många av kroppens vävnader. När hormonnivåerna och samspelet mellan dem förändras kan det därför märkas på flera håll samtidigt – inte bara som vallningar eller förändrad mens.
HJÄRNA, TANKAR & KÄNSLOR
Oro, irritation, nedstämdhet, ökad stresskänslighet och svårare att koncentrera sig.
SÖMN & ENERGI
Svårt att somna, nattliga uppvaknanden, trötthet och sämre återhämtning.
KROPP & UNDERLIV
Vallningar, hjärtklappning, värk, hud- och hårförändringar, torra slemhinnor och urinvägsbesvär.
Ingen upplever allt, och allt som händer mitt i livet beror inte på hormoner. Men bredden hjälper till att förklara varför förklimakteriet kan vara så svårt att känna igen – och varför så många kvinnor säger:
”Jag känner inte igen mig själv.”
Hur länge pågår förändringarna?
Längre än många har fått lära sig. Den samlade hormonella övergången beskrivs ibland som omkring sju år och kan för vissa sträcka sig upp till omkring fjorton år. Hur länge den varar beror bland annat på vilka förändringar man räknar från.
Det betyder inte fjorton år av svåra symtom. Besvär kan komma och gå, vara lindriga eller mer påtagliga och förändras under resans gång. Hur länge övergången pågår och hur länge ett visst symtom finns kvar är heller inte samma sak.
Livet i menopaus
Efter menopaus fortsätter livet i en ny hormonell fas. För många minskar symtomen med tiden. Andra har kvar besvär under många år eller märker att behoven förändras. Det finns ingen gemensam tidsplan, och stöd och behandling kan behövas även långt efter den sista mensen.
På MeWe&You brukar vi också säga att du är ”i menopaus” resten av livet. Medicinskt heter fasen postmenopaus. Med vårt språkbruk vill vi betona att kvinnors hälsa efter den sista mensen fortsätter att vara viktig.
Den här livsfasen rymmer mycket mer än symtom. Den kan också innebära lättnad, frihet och utrymme att prioritera sig själv. Du ska kunna få hjälp med det som besvärar dig och samtidigt se fram emot det som ligger framför dig.
Det här hör vi om och om igen
“Tja, hur ska vi veta om förklimakteriet? Självklart har jag funderat över det. Det skulle säkert förklara saker för mig. Som många av mina symtom.”
— Åsa, 46, i förklimakteriet
“Vi pratar om vår första mens. Vi pratar om graviditet och förlossning. Men när det kommer till klimakteriet. Ingenting.”
— Anna, 54, i klimakteriet
Du ska inte behöva lista ut allt själv
MeWe&You® hjälper dig att följa hur du mår, se dina mönster över tid och upptäcka vad du behöver.